aga-brantby-paul-9.html
AGAmagazine-01-2012
10 / 36
acetylen
hur bildas acetylen? acetylen tillverkas kommersiellt genom en reaktion mellan kalciumkarbid och vatten, och som
en biprodukt vid
etylentillverkning. högsta flamtemperaturen acetylen är den bränngas som har den högsta flamhastigheten. ju snabbare de heta för- bränningsgaserna träffar arbetsstycket, desto högre blir den termiska verkningsgraden. det har särskilt stor betydelse vid uppvärmning av metalliska material med god värmelednings- förmåga, som stål, koppar och aluminium. naturligt hög verkningsgrad acetylen har en hög verkningsgrad. den en- ergi som frigörs vid förbränningen, den höga flamtemperaturen och förbränningshastig- heten i oxygen-acetylenlågan är direkta följder av acetylenets molekylära struktur. även vid sönderfall av acetylenmolekylen frigörs energi, i motsats till vad som gäller för andra kolväten. det är denna energimängd som kallas för bildningsenergi eller entalpi. lättare än luft. acetylen har en mycket värdefull fysikalisk egenskap: dess densitet är 1,095 kg/m3 (vid 15°c och 1 bar) därmed är acetylen cirka 10% lättare än luft. om acetylen skulle släppas ut av misstag stiger gasen uppåt och försvinner i atmosfären. gaser som är tyngre än luft sjun- ker, och det finns alltid en risk att explosiva blandningar bildas. den enda kommersiella bränngas som är lättare än acetylen är metan. användningsområden acetylen används vanligtvis i kombination med oxygen till skär- och svetsmaterial som mjukt kolstål, där standardkvalitet är tillräck- ligt. acetylen med låg fosfornivå krävs för hårdlödning eller svetsning med bly. tillsammans med högren syntetisk luft eller luftgas används gasen som bränsle eller till flamman i atomabsorptionsspektroskopi. acety- len nyttjas också som råmaterial vid tillverk- ning av elektriskt ledande plaster, används vid både organisk syntes (laboratoriearbete) och kemisk syntes samt som kolkälla vid molekylär tillverkning av till exempel fullerener som ex sfäriska fullerener och nanorör. acetylen ingår även som en komponent i kalibreringsgaser för gas- och oljeindustrin samt i kemisk industri. acetylen brukas också vid vatten-, jord- och livsmedelsforskning och biologisk forskning i laboratorier där känslighet och exakta resultat är viktigt. vid växtodling förbättrar acetylen bildandet av nya blommor. acetylen är en av komponenterna i gaser för lungtestning. acetylen används fortfarande som bränsle i vissa fyrar. acetylen (c 2 h 2 ) är ett omättat kolväte och produceras vanligtvis vid en reaktion mellan kalcium- karbid och vatten. det är en lättantändlig, färglös gas med en eterliknande lukt när den är mycket ren, eller en vitlökslikna- de lukt i övriga fall. den leverer- as löst i aceton eller dmf (n, n-dimetylmetanamid). när den förbränns med syre alstrar ace- tylen den hetaste lågan av alla bränngaser (3 200°c). acetylen kan brytas ned ögonblickligen vid tryck på mer än 1 bar. acetylen kan levereras som oupplöslig gas för särskilda fou-applikationer. riskklassificeringar signalord: fara riskfraser r5 – explosivt vid uppvärmning r6 – explosivt vid eller utan kontakt med luft r12 – extremt brandfarlig fysiska data orenheter [ppm] – renhet ≥99,6 %. typiskt fyllningstryck vid 15 °c: 15 bar (a) molekylvikt 26 038 kokpunkt vid 1 013 bar [°c] -84,15 text: ina zackari-näär, cecilia rudengren foto: aga m aga sinet | nummer 1 | 2012 gaslära 10
aga-och-online-11.html