som-och-ozon-8.html
AGA CW Handbook A4_32130-SE
9 / 52
9 arbetsmiljön innehåll 3.1 bakgrund 3.2 typiska luftföreningar i svetsmiljöer 3.3 damm
och
rök 3.4 röksammansättning 3.5 gaser
som
skapas vid svetsning 3.5.1 ozon, o 3 3.5.2 kvävemonoxid i svetsmiljöer 3.5.3 kvävedioxid 3.5.4 ozon
och
kvävedioxid 3.5.5 koloxid 3.1 bakgrund alla svetsmetoder innebär risker för svetsarens hälsa
och
säkerhet. riskfaktorerna är bl a rök, gaser, strålning, ljud
och
tunga lyft. under senare år har man fokuserat allt mer på
att
skapa hälsosamma
och
säkra arbetsförhållanden. intresset för detta har ökat tack vare
att
den allmänna miljömedve- tenheten ökar, nya förordningar
och
insikten om
att
en bra arbetsmiljö även ökar produktiviteten
och
därmed hela företagets lönsamhet. nedan anges några av orsakerna
som
produktivitetsökningen, via en förbättrad arbetsmiljö, baseras på: → dåliga arbetsförhållanden leder troligen till frånvaro pga sjukdom eller skada → ersättare behöver utbildning,
och
mängden ändringsarbete
som
krävs för svetsningen ökar ofta → dåliga arbetsförhållanden gör ofta
att
nivån på arbetet växlar under dagen, särskilt vad gäller produktivitet
och
kvalitet → motivationen
och
tillfredsställelsen med arbetet ökar när de anställ- da märker
att
arbetsgivaren aktivt investerar i deras välbefinnande vad gäller arbetsmiljö fokuserar den här handboken på de föroreninngar
som
skapas vid svetsning,
och
vars mängd
och
kvalitet vi kan påverka avsevärt enbart genom
att
välja rätt skyddsgas. 3.2 typiska luftorenheter i svetsmiljöer de föreningar
som
är kopplade till svetsning är damm, rök
och
gaser. damm
och
rök kan man oftast se med blotta ögat. de farliga gaser
som
skapas är däremot ofta osynliga. svetsaren måste skyddas mot de föroreningar
som
bildas, t ex via tillräcklig allmän- ventilation
och
genom
att
punktutsug eller friskluftshjälmar används. det är viktigt
att
undvika plymen med rök
och
gaser
som
stiger från svetsen
och
att
använda svetsparametrar
som
ger en stabil båge. vilken skyddsgas
som
används påverkar också arbetsmiljön. om du t ex väljer en mison ® -skyddsgas kan du minska sannolikheten för exponering för skadliga ozonnivåer under svetsningen. 3.3 damm
och
rök vid svetsning definieras partiklar
som
är större än 1 μm (0,001 mm)
som
damm. de faller ned nära bågen
och
består huvudsakligen av svets- sprut. svetsrök skapas av partiklar
som
är mindre än 1 mikrometer. röken stannar ofta kvar i luften
och
kan förflyttas från svetsplatsen. rö- ken består oftast av metalloxider. de uppstår när den smälta metallen förångas i svetsbågen
och
sedan oxiderar pga den omgivande luften. vid mig/mag-svetsning bildas röken nästan uteslutande av tillsatsma- terialet
och
de ämnen
som
ingår där. grundmaterialet bidrar bara till en mycket liten del av den totala mängden rök. vid svetsning med rörtråd påverkar pulvret i tråden bildningen
och
sammansättningen av röken. sprut spelar en viktig roll för bildandet av rök: ju mer sprut, desto mer rök. mängden sprut påverkas av svetsparametrarna
och
skyddsgasens sammansättning. när du går från blandbåg
som
rådet till en spraybåge minskar mängden rök,
och
den är
som
lägst när en stabil spraybåge uppnås. om strömmen
och
spänningen ökas ytterligare ökar också mängden rök
som
bildas. om koldioxidhalten i skyddsgasen överstiger 25-30% går det inte längre
att
få en stabil spraybåge
och
en stor mängd rök skapas. arbetsmiljön. i kort-
och
spraybåg
som
rådena är bågen stabil, vilket resulterar i lägre mängd gene- rerad rökgas än i blandbåg
som
rådet. den högre mängden rökgas i spraybåg
som
rådet jämfört med kortbåg
som
rådet förklaras med ökningen av metallförångning. mag-svetsning, olegerat stål, tråddiameter 1,0 mm kortbåge blandbåge spraybåge 0 100 150 200 250 300 600 400 200 0 generering av rökgaser (mg/min) ström (a)
och-som-kan-10.html
